När man tillåter sig själv att småle!

Jag har ju blivit storpendlare så här på äldre dar! Och jag tycker det är skitkul. Ser verkligen fram emot att sätta mig på tåget och åka hem varje dag. Dels för att jag ska åka hem, och dels för att jag får skratta åt folk.
Varje dag så utspelar sig nämligen samma sak. Folk envisas med att flyga av pendeltåget, ta sats och sedan kuta allt dem har emot Upptåget som snällt står där och väntar. Dom tror ju självklart att det är jättebrottom och att varde sekund är värdefull. Det dom inte fattar är att det är typ 5-10 minuter kvar till tåget gå och man få inte ens gå på än. Så där står dem och trycker på dörrknappen och bankar på rutorna medans jag, några få smarta personer till samt tågvärden står tre meter bort och garvar.

Människor asså...

Kommentarer

Säg vad du tycker:

Vad heter du?:
Kom ihåg mig?

Har du nån mejl?: (ingen får se den mer än jag)

Har du en blogg?:

Har du något att säga?:

Trackback
RSS 2.0